Klart läge för ökad kommersialisering – men trögt

Forskningsprogrammet ”Grödor från åker till energi” avslutades under 2010 och årets Värmeforskdagar ägnades helt åt energigrödor. Under programperioden har ett antal viktiga områden behandlats – odlingsoptimering, skördeteknik, kompaktering, logistik, förbränning, lokal samverkan, styrmedel, hållbarhet etc. Resultatet visar tydligt ekonomiska och miljöriktiga fördelar med bioenergi från åkern.

En bärande idé

Energigrödor har god ekonomisk potential i Sverige, trots att vi har gott om skogsbränsle. Ännu viktigare är det för övrigaEU-länder, där kraven på 20 procent förnybart i energimixen innebär en stor omställning och skogstillgången är begränsad.Men startsträckan är lång, tiden går fort och 2020 är inte så långt borta.

Potential i Sverige

Sveriges totala primära energianvändning är cirka 600 TWh. Bioenergin svarar för cirka 130 TWh och av det kommer 1-5 TWh från åkern (varierande siffror beroende på hur man räknar). I Värmeforsks program bedöms försiktigt att potentialen från åkern 2020 är 5-11 TWh och 2030 9-24 TWh. Produktionskostnaden för till exempel salixflis är idag cirka 150 kr/MWh och marknadspriset för alternativet skogsflis är cirka 200 kr/MWh. Det finns alltså en stor ökningspotential som är ekonomiskt och miljömässigt hållbar, och vars värde kommer att öka.

Därför är åkerenergi rätt för Sverige nu

Trots att vi har god tillgång på flisade restprodukter från skogen kommer ökad efterfrågan på bioenergi att kräva ökad tillförsel från jordbruket. Skogsflis, eller snarare någon form av pellet baserad på långsamtväxande skogsråvara, är ofta något lättare att använda, speciellt i befintliga kolpannor i Europa, varför en ökad export av skogsenergi kan förväntas. Samtidigt har Sverige det mest utsatta bioenergiberoendet i Europa. Detta är förstås bra ur klimatsynpunkt, men vi är då också kraftigt beroende av acceptabla biobränslepriser. Alltså måste vi se till att biobränsleutbudet är tillräckligt stort för att inte ett underskott ska driva upp priset. Dessutom, med jämna mellanrum blir vi varse den positiva försörjningstrygghetsom bioenergi innebär jämfört med fossila bränslen och kärnkraft.

Återigen har Värmeforsk visat vägen

Många aktörer har bidragit till ökad kunskap om energigrödor. Speciellt Energimyndigheten har genom sitt Bränsleprogrammedverkat till ökad kunskap på området. Värmeforsk har visat att hela energigrödekedjan, från frö till aska, definitivt kan göras både ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Samtidigt gäller att ”skomakaren ska bli vid sin läst”. Värmeforsks primära forskningsområde är den senare halvan av bränslekedjan, det vill säga användningen av energigrödor, speciellt vid energiomvandlingen. Vid ett möte som Värmeforsk kallade till i december 2010 utmejslades därför hur ett fortsatt agerande lämpligen skulle kunna utformas. Flera stora aktörer från lantbruket deltog och visade intresse att föra stafettpinnenvidare – LRF, Jordbruksverket och Hushållningssällskapen.

Värmeforsks ansvar – omsätta kunskap till nytta

För ta vara på forskningsresultaten från programmet ”Grödor från åker till energi” har vi inom Värmeforsk skissat på en fortsättning bestående av tre delar för nya bränslekedjor:

1. Demonstrationsverksamhet – visa på goda exempel på åkerenergi från frö till aska.
2. Undanröjande av ”icke tekniska barriärer”. Detta kan innebära att ta fram affärsmodeller, initiera en marknad förenergigrödor, men framför allt att ändra attityder.
3. Teknisk forskning och utveckling. Fortfarande finns det en del att utveckla kring tekniken, till exempel maskiner, logistik, pannor och askhantering.

Punkt 1 är avgörande i nuläget. God lokal förankring krävs där både odlare och slutanvändare är starkt engagerade. Detta i sin tur bedömer vi kräver regionala, väl förberedda dialogmöten där kunskap och affärskoncept hos intresserade parter lyfts fram.Användarsidan, som Värmeforsk primärt representerar, är beredd att ta emot stora volymer hållbara energigrödor till marknadsmässigt acceptabla priser, som ger goda ekonomiska motiv för båda parter.

Förhoppningar inför 2011

Vägen är förberedd, behovet är uppenbart, lönsamheten finns för både odlare och slutanvändare, potentialen är väsentlig, politisk och miljömässig korrekthet föreligger. Förhoppningarna är stora inför 2011 att lantbrukets företrädare kraftfullt samordnar konkreta aktiviteter för mer klimatriktig energi – och från Värmeforsk är vi beredda att driva vår del vidare och samverka för att få fram ökade volymer hållbara energigrödor.

Text: Hans Nordström, ordförande för det nu avslutade forskningsprogrammet "Grödor från åker till energi".

Senast uppdaterad fredag 27 maj 2011