Kraftvärme - bränsle till värme och el

Ett kraftvärmeverk kan ge både el och värme och kan drivas med i princip vilket bränsle som helst. Men oavsett om det eldas med biobränsle, avfall, naturgas, kol eller olja utnyttjar det energiinnehållet mycket bättre än traditionella kraftverk.

Principen är enkel. Kraftvärme­verket påminner om en jättelik tryckkokare, där ångan från kokande vatten driver turbiner, som i sin tur driver generatorer som alstrar elström för vidare transport ut på elnätet. Den kvarvarande värmen i ångan överförs till fjärrvärmesystemet som vär­mer upp våra bostäder och varmvattnet i kranarna.

Många svenska kraftvärmeverk eldas med naturgas eller biobränsle, det vill säga spill från våra skogar. Av den energi som tillförs blir normalt 30-50 procent elenergi och resten värme.

Värmen sprids till ortens hushåll genom att det heta vattnet transporteras i ett system av välisolerade rör under högt tryck. Från sågspån och bark till el, värme och varmvatten – det är effektiv omvandling.

Gaskombikraftverk

Den modernaste typen av kraftvärmeverk kallas gas­kombikraftverk och drivs med naturgas, som används i en gasturbin för att generera el. De heta avgaserna från gasturbinen används sedan för att producera ånga, som används i en ångturbin som också genere­rar el. Slutligen produceras också fjärrvärme.

En modern gaskombianläggning har en verkningsgrad på cirka 60 procent om den bara producerar el. Om den också producerar värme kan man nå en total verkningsgrad på över 90 procent. El från naturgas­eldade kraftvärmeverk har blivit lönsamt tack vare ändringar i beskattningen. Detta gör det möjligt att bygga nya, effektiva kraftvärmeverk som kan ersätta elproduktionen i äldre, ineffektiva kolkondensanläggningar.

Gas är det mest energieffektiva bränslet för ett kraft­värmeverk. Biobränsle är nästan lika effektivt, och bidrar dessutom till att minska koldioxidutsläppen i Europa. Jämfört med naturgas är också tillgången till biobränsle mer jämnt fördelad över landet.

Läs mer om kraftvärme och fjärrvärme på Svensk Fjärrvärmes webbplats

Senast uppdaterad måndag 15 februari 2010