Svensk skogsindustri har en gemensam ambition att förlänga driftintervallet mellan större besiktnings- och underhållsstopp till två år för de anläggningar där så är möjligt. I AFS 2005:3 finns föreskrivet villkoren för att klara en sådan förlängning ur ett säkerhetsperspektiv. Därtill ska det vara ekonomiskt försvarbart och praktiskt genomförbart med avseende på igensättning/behov av rengöring. Genom en litteraturstudie och att intervjua fyra olika anläggningar av varierande ålder, processer och produkter har ett underlag tagits fram med avseende på:
• Kritiska komponenter
• Driftstopp
• Konsekvens av stopp
• Igensättning
• Behov av kortstopp
• Bevakning
• Materialval hos kritiska komponenter

Dessutom har historik av besiktning, provning samt behov av rengöring ovan angivits för utvalda komponenter i sodapannan, fastbränslepanna, kokeri, indunstning, blekeri och mixeri sammanställts hos de fyra anläggningarna med hjälp av excelark.

För varje medtagen komponent har en expertbedömning gjorts rörande möjliga skademekanismer. Litteraturstudien belyser de mest kritiska skadeproblemen i sodapannan och hur de kan åtgärdas.

En metodik för de utredningar som behövs för att uppfylla myndighetskraven har etablerats. Samma metodik kan användas för att utreda krav på igensättning och driftproblem som inte är säkerhetsrelaterade.

Genom systematisk riskanalys av det underlag som tagits fram i intervjuerna kan det fastställas vilka komponenter i respektive anläggningsdel som behöver granskas närmare. I första hand utreds pannorna och sedan övriga fabriken, inte minst med avseende på de parametrar som påverkar skadebildningen (korrosion, sprickbildning) i sodapannan. Driftfönster tas fram som anläggningen måste hålla sig inom och provtagning utförs i syfte att hålla skadebildningen på en acceptabel nivå.

En utökning av besiktningsintervallet för pannan till 2 år medför ett ökat risktagande. Därför krävs åtgärder för att minska risknivån, vilket kan göras på två sätt:
• Minska sannolikheten för haveri
• Minska konsekvensen av ett haveri

Sannolikheten för haveri kan minskas genom utökade provningsinsatser och analyser i form av beräkningar och metallografiska undersökningar av högt påkända eller skadade komponenter.