En politisk vilja finns att öka Salixodlingen i Sverige, dock har intresset från lantbrukare av olika skäl visat sig vara lågt. Tanken bakom denna studie är att den totala arealen Salix i Sverige skulle kunna ökas genom att även skörda mindre fält än vad som anses vara ekonomiskt försvarbart i dag. För att sänka kostnaderna krävs maskinsystem som lämpar sig bättre för mindre fält. Möjligheten att använda lantbrukets befintliga traktorer och smidigare maskiner samt åstadkomma lägre maskinkostnader vid skörd av mindre fält bör kunna främja lantbrukares vilja att satsa på Salix. Det långsiktiga målet är att uppnå storskaliga leveranser av Salix även med småskaliga lösningar i odlingsledet, som ett komplement till dagens mer storskaliga system för Salixodling.

Kostnader, energianvändning och koldioxidutsläpp för två skörde- och logistiksystem anpassade för små fält har beräknats från åker till anläggning, samt hur dessa kostnader kan minimeras. Jämförelse görs med dagens system med direktflisning. De system som studerats är:

1. Direktbuntande skörd med en traktorbogserad skördemaskin, insamling av buntar i fält med huggarvagn, och mellanlagring i hög innan leverans. Sönderdelning på anläggningen.
2. Skörd i kapade bitar med traktormonterad skördemaskin och bredvidgående traktor med vagn som samtidigt samlar in bitarna, samt mellanlagring i hög innan leverans.
3. Direktflisning med självgående skördemaskin som drar en högtippande vagn, som tömmer över flisen till container i fältkant. Containrar körs med traktor till en omlastningsplats för direktleverans.

Med de upplägg som studerats här är båda systemen för bunt- och bitskörd dyrare än det direktflisande systemet oavsett fältstorlek. Studiens kalkyler och känslighetsanalyser visar att det med rätt utformad skördekedja, en hanteringsform som kan lagras, samt kunder som vill betala för de mervärden lagring kan ge går det att öka lönsamheten för Salix genom att odla små fält. Resultaten gäller även stora fält.

Mervärdet för att få en leverans i utsatt tid uppskattats till i snitt 10 % av bränslepriset. Detta motsvarar i Mälardalen cirka 20 kr/MWh, en merbetalning som kan ge en klar förbättring av lönsamheten. Torkning ger även möjlighet att leverera ett torrare bränsle. Mycket pekar mot att det har större betydelse för val av maskinsystem om den varan lagras eller inte, än vad fältstorleken har. Utöver detta finns andra potentiella fördelar med de två systemen att ta hänsyn till vid jämförelse med dagens direktflisningssystem, exempelvis möjligheter till ökad sysselsättning, att skörd och leverans inte behöver ske i anslutning till varandra vid mellanlagring är en fördel vid skörd av många mindre fält då kostnader vid stillestånd och störningar undviks. Den viktigaste åtgärden för att sänka totalkostnaderna är för systemet med skörd av bitar att höja skördemaskinens kapacitet. För det buntskördesystemet är det viktigast att få ned kostnaderna för fält- och vägtransport. Kostnaderna kan minskas exempelvis genom att rationalisera insamlingen av buntar i fält samt öka lastutnyttjandet vid transport. Lastutnyttjandet kan exempelvis förbättras genom en högre komprimering av buntarna. Detta kräver dock en modifierad eller annorlunda skördarkonstruktion och mer kunskap om hur detta påverkar torkningen av buntarna.