I energiskogsodlingar ökar variationen i storlek och vikt av etablerade plantor över tiden. Konkurrens mellan salixplantor ligger till grund för denna variationsutveckling som bibehålls över skörd. Denna utveckling leder till död av stolar, som i sin tur leder till produktionsförluster under senare omdrev. Produktionsvariationen på fältskala förorsakas av skillnader i ogrästryck och gradienter i markbördighet och markfuktighet. Även skillnader i tillväxt mellan närliggande plantor i etableringsfasen kan bero på lokala skillnader i biotisk (ogrästryck) och abiotisk (näring, vatten) miljö.

Men frågan är då om skillnader mellan enskilda sticklingar också bidrar till utvecklingen av storleks- och viktsvariationen i salixplantor under tidig etablering? I fall det är så: (i) i vilken utsträckning? och (ii) kan vi ändra på sticklingshanteringen för att minska variationsutvecklingen?

Detta forskningsprojekt syftade till att kvantifiera hur sticklingslängd och -ursprung samt sticklingshantering vid plantering påverkade överlevnad och tillväxt i salixbestånd under etableringsåret. Målet var att kvantifiera sticklingsparametrar som leder till hög sticklings-grobarhet samt en jämn och snabb etablering av salixbestånd, och därmed kunna utfärda rekommendationer som leder till bättre och säkrare etablering av salixbestånd.

Studien bedrevs dels genom två lådexperiment under kontrollerade förhållanden och dels genom ett fältexperiment under perioden maj 2008 – september 2009 på SLU, Ultuna, nära Uppsala. Klonmaterial som användes i alla försöken var Tora (Salix schwerinii x S. viminalis), Jorr(Salix viminalis), Olof (Salix viminalis x (Salix schwerinii x Salix viminalis)), Sven (Salix viminalis x (Salix schwerinii x Salix viminalis)) och Gudrun (Salix dasyclados).

I lådexperimentet 2008 studerades hur sticklingens egenskaper (klonursprung, längd, vikt, basdiameter, sticklingens position på långskottet samt lagringstid i fält) påverkade överlevnad, skottskjutning (datum, antal skott, höjdutveckling) samt skottstorlek (blad-yta och vikt).

I lådexperimentet 2009 undersöktes hur sticklingens egenskaper samt hantering vid plantering som orsakade olika skador på sticklingarna påverkade överlevnad, skottskjutning och skottstorlek.
I fältexperimentet 2008-2009 studerades hur sticklingens egenskaper i kombination med en naturlig markvariation samt konkurrenstryck från omgivande sticklingar (planterade i renbestånd eller i klonblandningar) och ogräs påverkade överlevnad och skottskjutning (datum, antal skott, höjdutveckling) under två växtsäsonger.

Resultaten från studien visade att de undersökta egenskaperna, inklusive val av klon, har mycket stor påverkan på tidig etablering och därmed på sticklingarnas konkurrensförmåga mot ogräs. Sticklingens storlek (längd och diameter) är i hög grad avgörande för hur mycket en planta kan växa i början av etableringen. Sticklingens fenologiska utvecklingshastighet (tidighet i knoppsprickningen) är mest beroende på sticklingens position på långskottet (nära basen eller toppen på ett långskott), och sticklingar från långskottets topp har en tidigare knoppsprickning. Även om grövre sticklingar (som kommer från positioner närmare långskottets bas) kommer igång lite senare än klenare sticklingar, är grovleken avgörande för plantans storlek efter ca 6 veckor. Lagring vid fältkanten resulterar i en knoppsprickning på långskotten, och i regel dör dessa knoppar vid plantering, varvid sticklingen bryter sekundära knoppar. Denna process försenar etableringen och medför en ökning av storleksvariationen mellan plantorna inom beståndet. Plantering i hård jord medför en ökad skadefrekvens på sticklingarna och då särskilt på de tunna sticklingarna. Dessutom får de dålig jordkontakt som ökar risken för uttorkning.

Vi rekommenderar därför användning av relativt grova och långa sticklingar. Lagringstiden vid fältkant ska vara så kort som möjligt, särskilt om det är varm väderlek. Särskilt vid plantering i hård jord och med klena sticklingar blir den tidiga etableringen eftersatt och det finns ökade risker för dålig etablering och därmed mindre lyckade odlingar.