Effekter på överlevnad och tillväxt vid förlängd skördesäsong av salix

Område: Grödor från åker till energi  Rapporttyp: Huvudrapport  Nummer: 1147  Projektkod: E06-642  Författare: Nordh Nils-Erik  Publicerad: juni 2010 
Nedladdning: Rapport 1147.pdf (474 kb)

Salix skördas normalt under vintern, då växten är i vila, marken vanligtvis har hög bärighet och flisen kan transporteras till värmeverk för direkt förbränning. Milda och blöta vintrar resulterar ofta i stillestånd för skördemaskinerna och därmed inställda flisleveranser till värmeverken. Under skördesäsongen 2006/2007 kunde endast en mindre del av de planerade arealerna skördas, vilket resulterade i att mycket stora arealer salix (d.v.s. mer än 3000 ha) var planerade att skördas till den efterföljande säsongen 2007/2008. Under december 2007 och januari 2008 ledde dock det milda och blöta vädret återigen till långa stillestånd för skördemaskinerna. Det blev då uppenbart att det finns behov av förlängd skördesäsong för salix, dels för att överhuvudtaget få bestånden skördade innan de hunnit bli övergrova, dels för att öka leveranssäkerheten för flis till värmeverk. Möjligheterna att förlänga skördesäsongen har efterfrågats av aktörer på marknaden under senare tid.

För att testa effekterna av skördetidpunkt etablerades två försök med klon Tora på gårdarna Flosta, Altuna cirka 25 km norr om Enköping och på Teda Risberga ca 10 km söder om Enköping. Odlingen i Flosta befann sig i första omdrevet och skulle skördas för första gången medan odlingen i Teda Risberga skulle skördas för andra gången. Båda odlingarna ligger på lerjord, som är representativa för jordarna i Mälardalen. Sju skördar genomfördes i de båda odlingarna, från mitten av september till mitten på juni och biomassan vid skörd och återväxten efter en säsong mättes. En fenologi-inventering genomfördes för att kunna bedöma invintringen samt tillväxtstart. En uppskattning av bladbiomassan gjordes vid varje skörd.

Plantöverlevnad efter skörd i de olika försöksrutorna var i det närmaste 100 %. Generellt sett finns det ett starkt samband mellan stolsvikt vid skörd och stolsvikt efter återväxt.

Återväxten efter de olika skördetidpunkterna varierade och var högst vid skörd under januari, mars och april på båda försöksplatserna. I Flosta var septemberskörden lite lägre än den högsta skörden under tidig vår, och maj- och juniskördarna låg långt under vinterskördarna. Teda Risberga uppvisade ett liknande mönster, förutom att septemberskörden låg i samma nivå som de tidiga vinterskördarna.

Projektet visar att det är möjligt att skörda klonen Tora, dels sent på våren då tillväxten satt igång och dels tidigt på hösten då plantorna inte ännu avslutat sin tillväxtsäsong, utan att plantdödligheten ökar. Däremot får man räkna med något lägre avkastning under efterföljande säsong. I de fall det är nödvändigt att skörda ett bestånd för att undvika att skotten blir övergrova och därmed omöjliga att skörda med nuvarande skördeteknik så går det att skörda klonen Tora utanför normal skördesäsong, antingen genom att tidigarelägga skörden till september oktober eller genom att skörda sent ända in i juni utan att överlevnaden hos plantorna minskar. Dessa iakttagelser gäller för klonen Tora och i Mälardalen. Resultaten visar dock att skörd då plantorna är i tillväxt kan minska avkastningen något under efterföljande vår.